Hej!!

 

Har verkligen varit helt osugen på att blogga ett bra tag nu. Jag har kännt att det finns viktigare saker som jag behövt styra upp i mitt liv än o sitta framför datorn. Har faktiskt även tagit bort min facebook.

 

Nu känns det dock som jag har mycket mer rätsida på mitt liv. Jag tänkte egentligen skapa ännu en ny blogg, men nu såg jag att väldigt många gått in och besökt denna blogg trots allt, så jag kommer antagligen fortsätta blogga här. Kommer dock så småningom byta header och rusta upp bloggen lite :)

 

Har hänt sjukt mycket för mig. Har sagt upp mig på mitt nuvarande jobb och ska börja på ett nytt jobb i mars. Jag har träffat massa nya människor som gett mig otroligt mycket och jag känner väl att jag är på ett helt nytt ställe i livet, med andra mål och tankar.

 

Något som jag verkligen har lärt mig de närmsta två-tre åren är att ensam är stark. Jag har verkligen kommit till en punkt i mitt liv då jag har insett vad jag förtjänar och vad jag inte tar från någon annan. Jag är hellre ensam än umgås med folk bara för att umgås med folk. Visst har jag vänner och de jag har är verkligen otroligt fina, men det är inte alls den mängd av vänner jag hade som yngre och bara de närmsta året har jag tagit bort fyra personer i mitt liv, varav en förhoppningsvis är tillbaka eftersom hon trots jobbiga händelser oss emellan ändå är någon jag vill ha i mitt liv.

 

Även med killar har jag verkligen lärt mig hur jag vill ha det och har inte accepterat nåt mindre. Förra året träffade jag/ dejtade jag två killar vid olika tidpunkter och jag har insett att de båda inte kunde ta något motstånd. De var otroligt konflikträdda och jag är ingen tjej som börjar skrika och bråka, men jag säger lätt ifrån om nåt känns odd. För den som inte känner mig är det svårt att förklara men jag är väldigt outspoken och rakt på sak, men jag gör det på ett sätt som oftast får folk att förstå mig. Jag liksom säger "nja men det där uppskattar jag inte" och sen är det ur världen. jag antar att man måste vara väldigt otroligt konflikträdd och ovan vid att en tjej inte bara nickar och håller med för att ta illa upp vid ett sådant tillfälle, kanske är man omogen, vad vet jag, men fick iallafall i ovanlighetens namn en jättejobbig respons på en sån liten kommentar från dessa killar.

Av båda blev jag lite lätt hjärtekrossad, vilket aldrig hade hänt på det sättet förut, och jag kännde jättemycket ångest och att jag bara skulle ha nickat och hållt med och inte sagt saker så rakt på sak. Men sen insåg jag att det är bland annat det folk omkring mig tycker om så mycket med mig. Jag kommer otroligt bra överens med både min chef och alla på mitt nuvarande jobb, jag bråkar aldrig med mina vänner och folk som jag möter tillfälligt brukar tycka att det är kul med en tjej med skinn på näsan som vågar speak out her mind :)

 

Aja har i alla fall träffat en jävligt skön kille som INTE fuckar ur för att jag säger ifrån. Han håller inte alltid med, men han lägger det på samma nivå och då kan jag helt vara med på noterna. Det är skönt med någon som fattar mig.

 

Jag är nog en otroligt obrydd person när det gäller att bli arg. Det är få saker som verkligen får mig arg, och det är skönt att inte behöva bli missförstådd som att jag är arg när jag egentligen är på glatt humör och bara har sagt min åsikt i något.

 

Så var inte fallet med de vänner jag valt att ta bort ur mitt liv. Jag är också en tjej som är väldigt brydd om mina vänner och verkligen öppnar mitt hjärta för dem. Tre personer har gått rakt över mitt hjärta och tagit mig för givet och det medvetet och de har då gjort det flera gånger. Sedan hade jag en tjejkompis kort i mitt liv i höstas. Hon ville bara bråka och tjaffsa hela tiden, så hon fick vandra ut lika snabbt.

 

Mitt gamla jag hade nog förlåtit och vart med henne och gått igenom dessa tjaffs i flera år till, men nu vågar jag tacka nej till det som inte känns bra!

 

Just nu känns mitt liv fantastiskt bra och i balans. Killen jag dejtar är på en tvåmånaders resa utomlands och min nyfunna nygamla bästa vän har åkt på en 1 månads resa och många av mina andra vänner pluggar i andra städer. Är därför glad att jag lärt mig att trivas så bra i mitt eget sällskap, kan tycka att en ultimat dag kan bestå av träning, hemma mys och att hänga med familjen, och jag har verkligen kommit otrligt nära min mammas mans söner samt mina egna syskon. Har rustat upp hemma så mitt rum är mitt drömrum och jag ser alltid till att det är städat, diskat och bäddat hemma =) Känner mig sjukt redo att flytta till eget, börja mitt nya jobb och ska däremellan snart på en liten charterresa en vecka nånstans varmt !

 

Så det var lite om vart jag står just nu. Nu börjar desperate housewives, så ska se det och sen ska jag ända till odenplan och träna :) !!

 

pusspuss